PSYKISK O FYSISK OHÄLSA
Inledning
Psykisk och fysisk ohälsa omfattar olika tillstånd, med olika grader av komplexitet samt varaktighet, till mildare övergående tillstånd, som de flesta drabbas av. Begreppet kan omfatta tillstånd av oro, hälsoproblem, stress, ångest, sömnsvårigheter, nedstämdhet som tillhör livets utmaningar till svårare fall av psykiatrisk sjukdom, diagnostiserad depression, suicidtankar som påverkar individens funktion i olika grader t .e x. förmågan att arbeta, studera eller upprätthålla sociala funktioner.
Psykisk och fysisk ohälsa integrerar med varandra och är också en del av lösningen då många mår bättre av fysisk aktivitet, bra kost och stöd i sitt nätverk. De flesta skolbarn mår bra dock har andelen av psykosomatiska besvär ökat och enligt senaste internationella rapporten 2020 (FHM) visar en ökande andel i Europa att de har återkommande psykosomatiska besvär t e x huvudvärk, ont i magen, stress, yrsel. Övriga symtom var irritation/dåligt humör, nedstämdhet, nervositet samt sömnbesvär. Sverige låg något högre än genomsnittet och högre än i övriga nordiska länder.
Liknande besvär ses i mer eller mindre grad hos den vuxna befolkningen. En individs hälsa påverkas av genetiska, sociala, ekonomiska faktorer liksom av livsstilsfaktorer, relationer, åldrande, sorg, nedstämdhet, arbetsmiljö och egna beteendet. Behandlingen varierar och de som ofta kommer i kontakt med dem som söker hjälp är ofta anhöriga, primärvård, skolor, socialtjänst m fl. samt psykiatrin i andra ledet. Idag har vi fler metoder och modeller inom psykosocialt förändringsarbete än någonsin tidigare. Det finns bokstavskombinationer för de flesta problem och vi får fler och fler diagnoser på fysisk och psykisk ohälsa som speglar vår samtid och de utmaningar vi ställs inför.
- Vad menar vi när vi talar om psykisk och fysisk ohälsa?
- Vad säger forskningen? Vad innebär ”locus of control”?
- Motivation står i förhållande till hopp om en förändring.
- Korrelation mellan självrapportering av övervikt och objektiv bedömning?
- Hur diagnostiserar/definierar vi olika reaktioner för påfrestningar i livet?
- Mår vi sämre idag än tidigare?
- Hur samtalar vi med människor som av olika skäl söker hjälp?
- Hur skiljer vi ut vad som kan/bör behandlas, problem av allvarligare karaktär från det som ingår i att leva och utsättas för olika påfrestningar i livet?
- Hur belyser vi interaktionen mellan levnadsmönster och problem?
- Hur kan vi utifrån beprövad erfarenhet och goda exempel inge hopp?
Tidigt förebyggande arbete är oerhört viktigt och kan reducera många problem när de blir presenterade utifrån vad personen behöver hjälp med i en dialog med behandlaren. Vi behöver även ett tvärvetenskapligt perspektiv som inkluderar både medicinsk och beteendevetenskaplig kunskap. Det finns mycket att vinna på tidig insats och information utifrån vad den sökande vill veta mer om!
Är du/ni eller din verksamhet intresserade av att veta mer om psykisk och fysisk hälsa och hur ni kan bemöta de som söker hjälp samt få teoretiska och praktiska förslag på hur ett samtal kan bedrivas?
Föreläsningar/utbildningar skräddarsys efter era önskningar och behov.